Hormoner är signalämnen
som kroppens endokrina körtlar tillverkar!


Hormonernas uppgift är att kommunicerar med cellerna i kroppen och beroende på hormonets sammansättning stimulera eller bromsa en viss process som cellen har behov av. Varje hormon påverkar därför bara specifika celler (celltyper).Hormonernas inverkan på vår allmänhälsa är central!

​Cellerna har speciella mottagare (receptorer) för att ta emot olika hormoner (signalämnen). Hormonet stimulerar i sin tur de funktioner som cellen är programmerad för. Ett flertal i sig olika hormoner kan även påverka samma cell.

Endokrinologi = läran om hormoner

Hormoner består primärt av proteiner som i samverkan tillsammans med enzymer reglerar kroppsfunktionerna. Hormonerna framställs i kroppen men kan även tillföras utifrån vid behov (hormonsubstitut). Det är främst genom blodet hormonerna transporteras genom kroppen. Tillskott ska man vara försiktig med och bör bara ske på läkares inrådan.
​De endokrina organen (körtlar) i kroppen som producerar hormonerna är bl.a.: sköldkörteln, bukspottkörteln, hypofysen, hjärnan, njurarna, binjurarna, äggstockarna, testiklarna ...

Notera:
Hormoner fungerar oftast som signalsubstanser men inte alla hormoner. Det finns även signalsubstanser som inte är hormoner, även om de ofta i dagligt tal benämns som hormoner.
​Nedan har du snabblänkar till ett antal hormoner och signalämnen:

  • Adrenalin (kamp, stresshormon)
  • CCK (mättnadshormon)
  • DHEA (vitalitetshormon)
  • Dopamin (må-bra-hormon, lust)
  • Eikosaniderna (huvudhormon för andra)
  • Endorfiner (må-bra-hormon, lycka)
  • GABA (aminosyra, skapar lugn, god sömn)
  • Glukagon (frigör energi)
  • Grelin (hungerhormon)
  • IGF1 (tillväxthormon)
  • Insulin (lagrar energi)
  • Kortisol (stresshormon)
  • Leptin (mättnadshormon)
  • Melatonin (sömnhormon)
  • Noradrenalin (vakenhet, stresshormon)
  • Oxytocin (må-bra-hormon, avslappnande)
  • Progesteron (könshormon)
  • Serotonin (må-bra-hormon, lugnande)
  • Sköldkörtelhormoner (T3, T4) (ämnesomsättn.)
  • Testosteron (manligt könshormon)
  • Tillväxthormoner (GH) (tillväxthormon)
  • Tryptofan (aminosyra, skapar serotonin)
  • Tyrosin (aminosyra, skapar adrenalin/dopamin)
  • Östrogen (kvinnligt könshormon)

Bra för
Hormonerna reglerar ämnesomsättningen och immunförsvaret, förbränning av fett, musklernas tillväxt m.m. Hormoner har visat sig påverka de mesta processerna i kroppen och har därmed en väldigt viktig funktion att fylla. Hormonproduktionen kan påverkas av såväl vår kost (näringen), fysiska aktivitet som träning. Även våra gener samt vårt mentala och känslomässiga tillstånd kan påverka hormonproduktionen. Hormonerna är därför en central kommunikationsbärare av stora mått för bra hälsa.

​Total mängd
Mängden hormon variera beroende på hormonets funktion, överlag så behövs ganska små mängder för att de ska verka i kroppen: exempelvis behöver en 25-årig man bara ca 8 - 12 mg testosteron.
​Vad händer vi obalans

Kroppen har som uppgift att vara självbalanserande i sin hormonproduktionen och försöker alltid hålla rätt hormonnivå i kroppen. Skulle hormonnivån bli för hög så kan det vara direkt farligt i många fall. För låg hormonnivå kan ha samma effekt och ställa till kroppsliga problem. Ändå kan hormonobalans föreligga vilket kan leda till följdsjukdomar.

​Receptorernas känslighet för olika hormoner kan dessvärre förändras när obalanser inträffar vid förhöjda produktioner av ett hormon, vilket kan innebära att cellernas receptorer blir mer resistenta mot hormonet. Detta kan i sin tur medföra att det behövs mer av hormonet för att upprätthålla samma nivå i cellen. En långvarig överproduktion av ett hormon kan därför vara skadligt.
​Exempelvis kan kroppsbyggare som tar tillskott av testosteron skapar ett sådant överskott att testiklarna slutar producera testosteron själv, detta kan då leda till impotens och sterilitet.

​Ett annat exempel är insulinresistens som uppstår när de mottagande cellernas mottagare (receptorer) för hormonet insulin minskar i aktivitet, vilket tros bero på att en överproduktion av hormonet insulin får till följd att receptorerna minskar i aktivitet för att kroppen vill bibehålla balansen. Kroppen kan i detta fall komma i en ond cirkel, med allt färre receptorer och en allt större produktion av insulin. Diabetes av typen 2 har då infunnit sig. Tillsist så kan produktionen av insulin även minska som följd så att brist på rent insulin uppkommer.

​Kroppen kan börja utveckla olika typer av abstinens och beroenden när den vant sig vid att kompensera brister av olika hormoner genom olika substanser, exempelvis höja nivån av dopamin genom att använda alkohol eller annan drog - ett sug efter drogen uppkommer! När hormonets receptorer allt eftersom blir mer resistenta kan detta i sin tur innebära att mer utav hormonet måste tillföras för att samma nivå av hormonet ska finnas tillgänglig i kroppen, något som gör att kroppen behöver en större och större mängd av hormonet! Kan exempelvis gälla antidepressiva medel som Prozac för att bibehålla nivåerna av serotonin eller olika typer av doger för att bibehålla nivåerna av dopamin, eller ökat sug efter snabba kolhydrater för att höja ofta förekommande låga blodsockernivåer vilket i sin tur leder till en successiv ökad produktion av insulin!

Ett moment 22 uppstår!
Receptorerna kan öka sin känslighet för olika hormoner om nivån av hormonet varit låg en längre tid och inte någon överkompensation skett. En mindre mängd av hormonet (eller kompensationen för hormonet genom olika substanser) behövs då för att uppnå balans igen. Men så fort överkonsumtion av hormonet sker kan cellerna bli mer resistenta mot hormonet vilket innebär att allt mer hormon måste tillföras för att uppnå hormonbalans igen! Dvs. till att börja med kan en liten mängd av ett hormon återställa hormonbalansen, men på sikt vid överkonsumtion kan en allt större mängd av hormonet behöva tillföras för att uppnå hormonbalansen igen. Var aktsam på hur du kompenserar dina eventuella hormonobalanser!

Sammantaget innebär detta att hormonobalanser och balansering av hormonnivåer kan ske på flera olika sätt men att det bästa sättet är att stimulera kroppens naturliga hormonproduktion på ett sunt sätt så långt det är möjligt! 

HORMONANALYS
De flesta kvinnor har någon gång haft problem med PMS, humörsvängningar, trötthet och tänkt att det nog beror på mensen. Är du en av dessa kvinnor?  
Hormoner påverkar vårt blodsocker, immunförsvar, fettinlagring och ämnesomsättning. Dom påverkar ditt humör och stress, även din fertilitet! Ett enkelt salivtest kan ge svar.

Qi-niken HÄLSOCENTER samarbetar med Genova Diagnostics, Nordic Loboratories och Labrix när det gäller hormonanalyser. Du kan läsa mer om deras analyser genom att klicka på deras logos i den högra kolumnen.

Progesteron
Progesteron är ett steroidhormon som förekommer hos både kvinnor och män. Det kallas ofta för gulkroppshormon eftersom det bildas i gulkroppen i äggstocken.
Ordet gulkroppshormon används ofta för att beskriva syntetiska analoger till progesteron och det kan ge upphov till missförstånd.
Syntetiska analoger till progesteron är inte samma sak som progesteron.

Hos män bildas progesteron i testiklar, binjurar och nervsystem.
Hos kvinnor bildas progesteron i äggstockar, binjurar, nervsystem och hos den gravida kvinnan – i moderkakan.

Progesteron bildas i sin tur ur kolesterol.
Nivån av progesteron i en kvinnas kropp stiger och sjunker kraftigt under menscykeln. Efter ägglossning stiger nivån av progesteron snabbt från ca 2-3 mg per dag till ca 22 mg per dag.

 



KONTAKT: 

Telefon:  073-687 21 50       

E-mail: info@qi-niken.se

Bankgiro: 225-0249

ÖPPET:

Webshop: Alla dagar & dygnet runt

Butik: Boka tid 

Klinik: Boka tid 
Skicka ett mail eller ring om du har några frågor!

Välkommen !



 







Ett kombinerat salivtest/urintest för att mäta värden av hormoner och signalsubstanser riktar sig till dig som:

  • Mår dåligt utan att det reflekteras i blodprover som tagits inom vården.
  • Som fått höra att det hör till åldern och att det bara är att stå ut.
  • Som fått antidepressiva läkemedel som inte hjälper.
  • Som fått sköldkörtel-hormon som inte hjälper.
  • Som fått p-piller eller spiral som inte hjälper.
  • Som vill veta varför du mår så här och vad du kan göra för att må bra igen.

Utmattning, utbrändhet, hypotyreos, klimakteriebesvär, PMS, infertilitet, PCOS, diabetes 2, depression, fibromyalgi, kronisk trötthet, humörproblem, ångest och raseriutbrott  är exempel på hormonell obalans och problem med obalanserade signalsubstanser som påverkar livskvalitet, relationer och arbete negativt.






Här kan du läsa mer om vilka analyser som erbjuds. 







Här kan du läsa mer om vilka analyser som erbjuds.