Hjärnans delar
Hjärnan kan delas in i tre delar; storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Storhjärnan består av två hjärnhalvor som är förbundna med varandra genom hjärnbalken. De två halvorna har i princip samma funktioner men behandlar information olika. Hjärnans yttre skikt kallas hjärnbarken eller kortex, är 3-5 millimeter tjockt och består till största delen av nervceller och kopplingar mellan nervtrådarnas ändförgreningar. Här kontrolleras våra sinnen, rörelser och högre funktioner som språk, minne och känslor. Hjärnbarken omtalas ofta som ”grå substans”, men är i själva verket snarare rosa. Hos alla högre däggdjur är hjärnbarken kraftigt veckad för att öka den totala ytan. Innanför hjärnbarken ligger den ”vita substansen” som innehåller buntar av nervtrådar som sköter kommunikationen mellan hjärnbarkens nervceller. De formar nervbanor som kan skicka information mellan olika områden i det centrala nervsystemet.

Neuroplasticitet omdefinierar vår förståelse av hjärnan
I fyra århundraden trodde man att hjärnan arbetade mycket som en dator med dess funktioner som eller som en förinställd maskin.
Dagens neuroforskare har visat att din hjärna kontinuerligt anpassar sig efter dina behov.

Din hjärna är formbar och förändras ständigt som svar på din livsstil, fysiologi, känslor och miljön. Detta kallas neuroplasticitet. Dina val och vanor påverkar ständigt hur hälsosam din hjärna formas och hur väl den fortsätter att fungera med din ålder.
Begreppet neuroplasticitet utvecklades till stor del av neurolog Paul Bach-Y-Rita, som var en av de första att introducera sensoriska substitution som ett verktyg för behandling av patienter med neurologiska sjukdomar.

Skydda din hjärna med kloka livsstilsval
Livsstilsstrategier som visat sig befrämja neurogenes inkluderar följande:

• Motion, särskilt högintensiv intervallträning
• Minska det totala kaloriintaget
• Minska konsumtionen av kolhydrater (särskilt spannmål och socker)
• Ät tillräckligt med nyttigt fett så förhindras insulinresistens. Om du äter tillräckligt med omega-3 fetter av högkvalitet och minskar intaget av omega-6 fetter dvs bearbetade vegetabiliska oljor, kommer din omega-3/omega-6  balans att förbättras. Här rekommenderas Krillolja alt. fiskolja. Krillolja innehåller också astaxanthin, vilket är särskilt fördelaktigt för din hjärna. Astaxanthin är en karotenoid som är mycket bra för att minska fria radikaler och därmed minskar skadorna på fett – och - din hjärna består till  60 - 70 procent av fett.
• DHA är en viktig fettsyra för hjärnan, ögats näthinna och nervceller. Förutom att den spelar roll för minne och inlärning kan DHA vara behjälpligt vid depression. Bröstmjölk är rikt på DHA och gravida och ammande kvinnor bör ha dubbelt så högt intag av essentiella fettsyror eftersom det är viktigt för fostrets utveckling av hjärna och syn. DHA sänker triglyceriderna och höjer det goda HDL-kolesterolet.
• Vitamin B6 behövs för att nervsystemet ska fungera normalt och för att kroppen ska kunna bilda och bryta ner aminosyror. Vitamin B6 behövs också när en del aminosyror omvandlas till aminer, bland annat serotonin och dopamin som fungerar som signalämnen i hjärnan. Brist på B6 kan därför påverka både humöret och hjärnans funktioner. Det kan också leda till blodbrist, kramper och hudförändringar runt mun, näsa och ögon. En aminosyra som heter tryptofan kan med hjälp av vitamin B6 omvandlas till B-vitaminet niacin. Brist på vitamin B6 kan därför också leda till niacinbrist. Höga halter av vitamin B6 finns framförallt i kött, fågel, korv och ägg, men även i potatis, bär, bröd, juice. 

Det finns tre andra viktiga ingredienser för hjärnans hälsa:

1. D-vitamin: Detta vitamin/hormon spelar en grundläggande roll i hjärnans hälsa, inflammation och immunförsvaret. Vitamin D påverkar uttrycket av gener som 2000-3000. Forskare har hittat metaboliska vägar för vitamin D i hjärnans hippocampus och lillhjärnan, områden som är involverade i planering, information som bearbetar och minnet bildning. Hos äldre vuxna, har forskning visat att låga D-vitaminnivåer är förknippade med sämre hjärnfunktion. Lämplig solexponering är allt som krävs för att hålla dina nivåer där de behöver vara. Om detta inte är ett alternativ så gäller ett vitamin D3 tillskott t ex vintertid.
2. Mag/tarmhälsa: Tarmen är din "andra hjärna". Tarmbakterier överför information från din mag-tarmkanalen till hjärnan via din vagusnerv. Precis som du har nervceller i hjärnan, har du också nervceller i tarmen — inklusive nervceller som producerar signalsubstanser som serotonin, som är kopplad till humör. Onormal bakterieflora har associerats med onormal hjärnutveckling. Förutom att undvika socker, är ett av de bästa sätten att stödja tarmhälsan, att konsumera nyttiga bakterier. Du kan ta en Probiotiska tillägg, naturell yoghurt och/eller jästa grönsaker t ex surkål, eftersom de kan leverera extremt höga halter av nyttiga bakterier till en minimal kostnad.
3. Kolin: kolin minskar inflammation, spelar en roll i nerv-meddelanden och förhindrar uppbyggnad av homocystein i blodet (förhöjt homocystein är kopplat till hjärtsjukdomar). Ägg och kött är två av de bästa kostkällor av kolin. Om du inte konsumera animalisk kost, kan du vara i riskzonen för en brist och vill överväga tillskott. Om du är gravid, se till att din kost innehåller massor av kolin-rika livsmedel, som forskning visar högre kolin intag leder till förändringar i epigenetiska markörer hos fostret.

Forskning visar att hur du svara på stress kan vara en viktig faktor i hur din hjärna åldras. En djurstudie visade hur förhöjda stresshormoner kan påskynda kortvarig minnesförlust hos äldre vuxna. Tidigare forskning har också kopplat kronisk stress med arbetar försämrat minne.
Kronisk stress kan faktiskt leda till en genetisk förändring som resulterar i förlust av hjärnvolym, och detta i sin tur bidrar till både emotionell och kognitiv svikt. Mot denna bakgrund är det klokt därför en studie visade att din dagliga stressnivå kan ha långsiktiga konsekvenser för din mentala hälsa.

Du kan ta kontroll över din hjärnans funktion...
Igen, den goda nyheten är att inte du är i händerna på dina gener eller de dysfunktionella nervbanor som du kanske har utvecklat i barndomen. Din hjärna kan bokstavligen bygga nya ledningar och du gör så redan — varje dag av ditt liv!

Gamla neurala mönster skrivs är kontinuerligt över av nya. Kost, motion, sömn, stress och andra livsstilsval påverkar din hjärnans struktur och funktion och hur "graciöst" den åldras.
 

Du sitter bakom ratten, så var uppmärksam på de val du gör idag,
 det är dom som skapar den hjärna du har i morgon!