Binjurar
Binjurarna är endokrina körtlar som producerar en mängd olika hormoner. De sitter ovanpå njurarna och består av ett antal olika lager som direkt påverkar strukturen och funktionen av körtlar. Varje körtel har en yttre cortex av steroidproducerande celler kring en kärna av medulla som bildar kromaffin celler. Dessa celler producerar adrenalin och nodradrenalin.
Binjurebarken är indelat i tre zoner efter deras funktioner och mikroskopiska utseende.
Binjurebarken producerar en klass av steroidhormoner, kortikosteroider, som klassificeras enligt deras effekter.
- Mineralocorticoids, produceras i zona glomerulosa, bidra till regleringen av blodtrycket och elektrolytbalans.
- Glukokortikoider som kortisol, syntetiseras i zona fasciculata och deras funktioner inkluderar reglering av glykogen och lipid metabolism och immunförsvaret dämpning.
- Det innersta lagret av cortex producerar androgener (steroid hormoner) som konverteras till fullt fungerande Könshormoner i gonader och andra målorgan. Produktionen av steroidhormoner heter steroidogenesis, och omfattar ett antal reaktioner och processer som äger rum i kortikala celler.
- Märgen producerar katekolaminer adrenalin och noradrenalin, som fungerar för att provocera ett snabbt svar på olika organ i stress situationer. [
- Sköldkörteln är kroppens största hormonbildande körtel. Den ligger på framsidan av luftstrupen alldeles under struphuvudet, och når delvis runt strupen.
Sköldkörteln bildar viktiga hormoner som styr kroppens ämnesomsättning och aktiviteten i cellerna. Hormon från hypofysen stimulerar sköldkörteln att öka produktionen av sköldkörtelhormoner. När tillräckligt mycket hormoner från sköldkörteln bildats hämmar de hypofysen. Då bildar hypofysen mindre mängd av hormon som stimulerar sköldkörteln. I sköldkörteln bildas även hormonet kalcitonin, som påverkar omsättningen av kalcium i kroppen.
Bisköldkörtlarna reglerar mängden kalcium och fosfat
Man har totalt fyra stycken små bisköldkörtlar, som ligger på baksidan av sköldkörteln. Varje körtel är ungefär lika stor som ett risgryn. Bisköldkörtlarna bildar så kallat parathormon, som reglerar mängden kalcium och fosfat i kroppen.
Binjurar kan utlösa förödelse
* Med konstiga reaktioner sedan starta en naturlig desiccated thyroid produkt eller T3?
* Inte gör också på desiccated thyroid som du hoppats, även när din läkare hade ni upp till 2 korn eller högre?
* Har du högt fritt T3 med fortsätter hypo symtom?
* Har din läkare eller någon annan påpekade att du har symtom på övveraktiva binjurar och/eller högt eller lågt kortisol, oavsett om du diagnostiseras med hypothyroid eller inte??
Här är en potentiell orsak varför:
- Om du varie Hypothyroid i flera år innan som diagnostiseras
- Om du har varit ordinerad barapå T4 mediciner (Levaxin, Synthroid, Levoxyl, Eltroxin, Oroxine, etc)
- Om du har gått igenom kroniska emotionella eller biologisk stress av något slag...
- Om du har kronisk inflammation
- Om din stress påverkat binjurarna som har arbetat hårt för att hålla dig igång med extra kortisol och adrenalin. Även en dålig kost och överskjutande exponering för tungmetaller och gifter kunde har vidare betonat dina binjurar.
Efter något av ovanstående inträffat, kan din binjurefunktion sedan gå över till att tömmas på kortisol.
Du kan även ha ett problem i HPA-axeln, som är meddelanden mellan din hypotalamus, hypofysen och binjurarna, och kan resultera i binjurar underlåta att svara väl. Detta kan innebära binjure funktion hämning.
Och det finns en anmärkningsvärt stor andel av hypothyroid patienter, och de som känner att de har inga problem med sköldkörteln, som sluta med dålig nivåer av kortisol. Detta är inte samma som den sjukdom som kallas Addisons i de flesta. Istället är det helt enkelt en lång sikt situation där även om dina binjurar fungerar fortfarande, de är antingen out-of-sync eller hämmas. Och dysfunktionella adrenal produktionen först motsvarar kombinerade toppar och dalar av kortisol som inte är normal, sedan till lågt kortisol. Aldosteron kan falla i vissa, alltför.
Kortisol, ett kortikosteroid hormon, har en mängd viktiga funktioner, från ämnesomsättningen av kolhydrater, proteiner och fetter, till påverkar blodsockernivån i blodet, att bidra till att minska inflammation, att hjälpa dig hantera stress. Det sistnämnda är särskilt stor.
Men kortisol också spelar en viktig roll för dig som patient sköldkörteln. Nämligen väcker kortisol din cellulär nivå av glukos som fungerar med din cell receptorer, ATP och mitochrondria att få T3 från blodet till cellerna.
Störningar kan uppstå
Går man till vårdcentralen och kontrollerar sin sköldkörtelfunktion, mäter man i regel TSH, fritt T4 och fritt T3 i blodet. Det finns dock flera faktorer som kan orsaka störningar och som inte alltid visar sig i dessa blodprover.
Några sådana exempel är:
- TRH är för lågt av någon annan orsak eller sköldkörteln svarar inte på TSH signalerna
- Höga nivåer av sköldkörtelhormon i blodet kan bero på att de inte kan utnyttjas i cellerna fullt ut
- Hypofysen kan ha störningar, orsakat bland annat av fluor
- Varje cell har receptorer, där sköldkörtelhormonerna ska passa in och få tillträde till cellen men dessa receptorer kan vara restistenta och ta upp mindre hormon än normalt
- Det saknas nödvändiga näringsämnen för att en effektiv hormonproduktion ska ske
- Tungmetaller, kemikalier och konkurrerande grundämnen kan ta jodets plats/störa upptaget av jod
- Sköldkörteln är skadad eller inflammerad
Vad är hypotyreos?
Redan 1878 beskrev Dr. William Ord hypotyreos, som han då kallade myxödem, eftersom hypotyreos för många människor, handlar om en ansamling av ett kroppseget protein som kallas mucin i vävnaderna. Mucinet kan ansamlas exempelvis på överarmar, händer, ansikte, på halsen och kan ge ett svullet och plufsigt utseende.
I dag kallas sjukdomen hypotyreos. I takt med ökad kunskap förändras klassificeringarna och på senare år har vi 2 nya ord som är involverat i begreppet hypotyreos; Hypotyreos typ 2 och Hypometabolism.
Primär hypotyreos
Primär hypotyreos betyder att sköldkörteln inte producerar tillräckligt med sköldkörtelhormon och det är detta som läkaren kallar hypotyreos. Primär hypotyreos kan ofta avslöjas i blodprover.
Hypotyreos typ 2
Den amerikanske läkaren Mark Starr har myntat begreppet hypotyreos typ 2 (som ännu inte är officiellt accepterat). Med hypotyreos typ 2 menas att funktionen hos hormonerna är nedsatt på något sätt men att problemet inte ligger i själva sköldkörteln. Detta kan liknas vid diabetes typ II där det inte handlar om att bukspottkörteln producerar för lite insulin, utan att känsligheten för insulin i cellerna har minskat och därför kan inte cellerna ta upp insulinet på ett effektivt sätt.
Vid hypotyreos typ 2 menar Mark Starr att problemet ligger i cellerna och är kopplat till en mitokondriell störning och leder till en cellulär energibrist. Oavsett typ av hypotyreos, leder detta till en nedsatt ämnesomsättning/hypometabolism. Hypotyreos typ 2 visar sig dock sällan i blodprover trots att individen kan ha många kliniska symptom.
Några skäl till att hypotyreos typ 2 uppstår är:
- Näringsbrister som selen, zink, koppar, magnesium, järn, mangan, molybden, A, C, D, E vitaminer
- Toxiner och tungmetaller
- För högt eller för lågt kortisol
- Bristande funktion hos lever och/eller njurar
- Tarmdysbios med ökad produktion av svavelväte
- Kost och livsstilsfaktorer
Hypometabolism är ett begrepp som sprider sig allt mer, framförallt tack vare www.hypo2.info, som är en mycket informativ och kunskapsbefrämjande hemsida. Låg kroppstemperatur är ett av det viktigaste symptomen vid hypometabolism, då kroppens biokemiska processer går långsammare än normalt.
För att en biokemisk process ska ske i kroppen krävs aktiva enzymer. Dess aktivitet styrs bland annat temperatur, pH och tillgång av näringsämnen. Orsakerna till en sänkt kroppstemperatur kan vara flera; binjurarnas funktion, sköldkörtelns funktion, tungmetaller, läkemedel, andra toxiska ämnen som ftalater, petroleumprodukter och ämnen som konkurrerar med jod som; fluor och klor.
Kroppstemperaturen
Kroppen gör alltid det bästa av rådande situation och en klok åtgärd är att sänka kroppstemperaturen vid toxisk belastning eftersom värme ökar giftigheten hos många toxiner. Sköldkörtleln och dess hormoner är mycket känsliga för giftiga ämnen.
Avgiftning viktig vid hormonella problem
Alla hormoner är beroende av en fungerande leveravgiftning och en toxisk kropp eller överbelastad lever ger alltid upphov till hormonella obalanser. Därför är det viktigt att man tänker på att stödja levern och framförallt, att undvika exponering av toxiner.
Hormoner påverkar varandra
Vid en underfunktion hos sköldkörteln/sköldkörtelhormonerna kommer binjurarna att försöka kompensera för den energibrist som råder, genom att öka sin frisättning av kortisol. Detta tröttar ut binjurarna och kan med tiden ge upphov till binjureutmattning. Förutom att kortisol är nödvändigt för att T4 ska omvandlas till T3, tjänstgör det även som en dörröppnare till cellerna så att T3 kan få komma in. Binjurarnas funktion är därför viktig för sköldkörtelhormonernas funktion. Även ett förhöjt/dominant östrogen kan hämma sköldkörtelhormon.
Symptom på hypometabolism
Symptomen på låg aktivitet hos sköldkörtel och binjurar går ofta hand i hand och det är vanligt att det förekommer obalans inom båda områdena samtidigt. Nedan ser du ett axplock av vanliga symptom.
Analys och utvärdering
Ingen analys kan fullständigt kartlägga en körtel/ett organs funktion och många faktorer kan påverka analysvärdena vid varje givet tillfälle, men genom att se på symptombild och temperatur kan man få en ganska god vägledning.
Misstänker man hypotyreos, men blodproverna är normala kan det vara en god ide att utföra en mätning av sköldkörtelhormon i dygnsurin, vilken har visat sig vara en känsligare mätmetod. Mätning av kortisol och DHEA under ett dygn kan också ge vägledande
Funktionsmedicinsk behandling av hypotyreos/hypometabolism
Det är viktigt att se till hela situationen i kroppen. Detta involverar alla kroppens körtel- och organfunktioner, miljö, kost, livsstil, arv, mentala och känslomässiga aspekter.
När det handlar om hypotyreos/hypometabolism är det viktigt att se binjurarnas och sköldkörtelns funktion, mineralbalans, leverfunktion, exponering av toxiska ämnen, tungmetaller och olika livsstilsfaktorer.
Behandlingen syftar till att stödja avgiftning, körtel- och organfunktioner och förbättra näringsupptaget. Eftersom varje individ är unik och kroppen genomgår olika faser under behandlingens gång, anpassas behandlingen utifrån detta, ett steg i taget.
Behandlas man redan med exempelvis Levaxin, men ändå har kvar många symptom på hypotyreos, kan man stöjda kroppens förmåga att ta utnyttja läkemedlet för att på så vis förbättra dess funktion.
Körtlar är känsliga för toxiner och vi blir idag utsatta för toxiner/gifter i större utsräckning än tidigare. Vi kan göra mycket för att förbättra omständigheterna både i våra kroppar och i vår närmiljö.
Giftiga ämnen
Många toxiner lagras i fettväven och påverkar kroppen i många år, vilket kan vara ett av skälen till att kvinnor oftare får problem med sina sköldkörtelhormoner än män, då de har en större andel fett på kroppen. Vår miljö är i dag belastad med tusentals kemikalier och toxiska ämnen och man känner ännu inte till dess effekt på vare sig miljön eller hälsan till fullo. Några av dessa är fluor, klor, ftalater och många ämnen i våra hygienprodukter.
- Fluor konkurrerar med jod, som är en viktig komponent i sköldkörtelhormonet och viktig för binjurarnas funktion. Fluor skadar många av kroppens enzymer och redan små mängder påverkar vårt intellekt i negativ bemärkelse.
- Klor finns i våra kommunala vatten, sukralos, toalett/kopieringspapper, plaster m.m. och konkurrerar, precis som fluor, med jodets plats i sköldkörtelhormonet.
- Ftalater, eller "mjukgörare", är en grupp av industriella kemikalier som används
för att göra plast som polyvinylklorid (PVC) mer flexibel och motståndskraftig.
Hygienprodukter – Huden är vårt största organ
Ser man närmare på innehållet i våra vanliga hud/hygienprodukter, upptäcker man att även de som klassas som naturliga/ekologiska har genomgått kemiska processer, och innehåller rester av skadliga substanser. Huden absorberar ämnen som den kommer i kontakt med.
Läkemedel
Det finns även substanser i läkemedel som hämmar sköldkörtelns funktion t ex: litium, propyltiouracil, tiamazol, glukokortikoider, betablockerare, sertralin, östrogen och interferon.
Inflammation
Sköldkörtelinflammation eller tyreoidit är en inflammatorisk, endokrin sjukdom som drabbar sköldkörteln. Det finns främst två sorters sköldkörtelinflammationer, nämligen kronisk sköldkörtelinflammation och subakut sköldkörtelinflammation. Läs mer